Valet är vårt: Bidrag

Här publicerar vi alla bidrag vi har fått från våra tävlingar Valet är vårt. Du kan läsa mer om tävlingarna här:

Valet är vårt i samarbete med Sydsvenskan

Valet är vårt för övriga Sverige

Hitta bidrag lättare genom att klicka på vilken kategori du vill se:

• Valfråga: Skola och utbildning
• Valfråga: Kultur och fritid
• Valfråga: Miljö och klimat
• Valfråga: Lag, ordning och rättigheter

Mobiler ska ej förbjudas i skolan

Mobiltelefoner bör inte förbjudas i skolan eftersom de kan vara ett bra hjälpmedel för både lärare och elever.

För det första vissa kan mobiler vara viktiga hjälpmedel för koncentration och lärande för elever med funktionsnedsättningar.

För det andra, om man inte får ha mobiler (speciellt på raster) så kanske någon sitter ensam och har ingen att vara med. Men om den personen får ha sin mobil så kanske den inte känner sig lika ensam som den skulle ha gjort utan mobilen. Mobilen är också ett sätt som man kan koppla av med i skolan innan sin lektion.

För det tredje, om man förbjuder mobiler så kanske vissa elever inte kan ta sig hem eftersom vissa tar bussen eller tåg hem och då behöver de flesta sina mobiler för att kunna blippa sin biljett och de gör det med sin mobil. Om skolan gör så att man får böter på grund av att man måste lämna sin mobil hemma så tycker inte jag att det är okej.

Lärare påstår att mobilerna stör lektionerna men för vissa är det helt tvärtom för att de kan vara en lugnande metod och för vissa är det en trygghet att ha sin mobil i skolan.

Låt eleverna få ha sina mobiler.

Text och foto: Maja Gren, 6B, Pilbäckskolan

Vi vill ha mobiler i skolan

Mobilen har blivit väldigt vanlig nuförtiden, det är många skolor som vill begränsa eller ta bort mobiler i skolan men jag tycker att det är väldigt viktigt att ha mobiler i skolan ifall något händer eller ifall man behöver den.

För det första så kan man göra mycket med sin mobil som är viktigt att kunna göra till exempel ringa, messa och betala. De kan också användas som hjälpmedel till exempel miniräknare, översättare och snabb information. Mobilerna kan också användas till att spela ifall man har det tråkigt.

För det andra, ifall eleverna inte använder sina mobiler på rätt sätt när de ska så kan lärarna ta dem, men ifall eleverna gör vad de ska göra med mobilerna så får man behålla dem. Istället för att förbjuda mobiler kan man lära eleverna att använda mobilen på rätt sätt så att man kan lära sig av den.

För det tredje kan elever enklare få information om olika prov eller läxor, eftersom de har nära tillgång till unikum och classroom.

Låt mobilen bli ett hjälpmedel inte ett problem!

Text och foto: Noah Persson, 6B, Pilbäckskolan

Tuggummi i skolan

Nu i Sverige får man inte ha tuggummi i skolan och det tycker jag att man ska få använda sig av och därför vill jag att vi ska ändra på det.

För det första kan tuggummi lösa många problem i skolan. För de flesta eleverna har svårt med koncentrationen och att sitta still och då kan tuggummi faktiskt hjälpa till med just det. För när man sitter och tuggar så behöver man inte hålla på med andra saker och då sitter man och bara tuggar. Och då behöver man inte köpa andra grejer som fidget toys.

För det andra kan tuggummi hjälpa till med din andedräkt. För tänk dig att du kanske har precis ätit lunch i skolan och du fick en vitlökssås eller något som kan orsaka dålig andedräkt, och du känner själv din egen äckliga lukt. Då kan man bara ta ett tuggummi så löser det sig och du får en väldigt bra andedräkt.

Att tugga tuggummin kan även orsaka problem. Tuggummin kan vara väldigt dåligt för dina lungor och din mage, eftersom tuggummit lurar din mage att du äter så blåser den upp och om du äter för mycket tuggummin kan dina lungor bli dåliga och det kan orsaka problem i framtiden enligt tandläkartidningen.

Men även om tuggummi orsakar problem så kan det även fixa dina betyg och din skolgång så jag hoppas nu efter detta att vi kan ändra på denna regel.

Text och foto: Julia Wilsell, 6B, Pilbäckskolan

Satsa på mer aptitlig skolmat!

Varför ser skolmaten inte lockande ut? Många elever tycker att skolmaten är äcklig innan de ens har smakat. De tror att det bara ska vara maträtter vuxna gillar, eller vara konstiga sallader med konstiga kryddor och smaksättningar. Varför är det så?

För det första så är det inte alltid maten som är äcklig utan hur de väljer att framställa den. Om det är någon gryta till lunch till exempel så ser det bara slaskigt ut med potatisbitar och stora lökbitar i grytan. Det ser liksom inte ätbart ut! Jag tror att om matsalspersonalen lägger lite mer tid på hur de lägger upp maten så kommer fler att prova maten. Vilket i sin tur leder till mindre matsvinn.

För det andra så påverkar utseendet de flestas första intryck av maten. Om maten ser oaptitlig ut bestämmer sig många redan innan de smakat att de inte gillar den. Det gör att eleverna hoppar över lunchen eller tar väldigt lite av maten. Om maten istället ser godare och mer inbjudande ut så kommer fler vilja smaka på maten.

För det tredje så behöver barn som växer mycket näring och protein. Om vi elever inte får i oss det vi behöver kan det påverka vår prestation i skolan. Om skolmaten blir mer aptitlig som fler vågar testa kommer även vår prestation i skolan att förbättras. 

Det kan även bli hälsorisker när man inte får i sig tillräckligt mycket mat och proteiner. Speciellt under puberteten och när man växer så är det viktigt för att det kräver mycket energi och näring för att bygga upp musklerna, hjärnan och benstommen.

Jag vet att lärare och föräldrar säger att vi borde smaka maten oavsett ifall maten ser äcklig ut eller inte. Men hade det inte varit bättre att man inte behöver bli tvingad till att äta något som man inte gillar än att frivilligt vilja testa maten som serveras.

Avslutningsvis så tycker jag att personerna som är med och bestämmer om matsalen och maten som serveras ska lägga mer tid på uppläggningen så att det är fler elever som testar maten. Det leder till piggare elever och mindre matsvinn i skolorna. Vilket är något politikerna har velat minska länge. Det är egentligen inte att maten är äcklig. Hur den framställs är också en stor faktor för elever.

Text och foto: Linnéa Holmberg, 6B, Pilbäckskolan

Sluta tidigare!

För det första så tappar man fokus ju längre dagen går, det kan göra att vissa betyg sjunker för att man inte har orken och fokuset. Istället kan man börja tidigare och sluta tidigare så man orkar längre.

För det andra har många saker att göra efter skolan som sport och andra tider att passa. Det kan också vara viktiga grejer man inte får komma sent till som begravning och annat. Det hade varit tråkigt att behöva skippa skolan och missa lektioner, det är därför det är bra att sluta tidigare så att man inte behöver komma sent och skippa skolan och missa kunskap som man kanske inte kommer ha koll på lika bra när det väl är prov.

För det tredje så vill man också spendera tid med sin familj som man kanske inte kan lika mycket om man går i skolan länge. Det är det samma med vänner.

Till exempel så kanske man har bestämt med någon att göra något men så slutar den ena ungefär en timme tidigare. Är det så så kanske ens tider på träningar och annat matchar och då blir det svårare att träffas på vardagar.

Jag vet att man ska ha ett visst antal timmar i skolan och det är därför man kan börja runt en timme tidigare. Det är kanske jobbigare att vakna tidigare men om man går och lägger sig tidigare och får in en rutin så kommer det att kännas vanligt efter ett tag.

/Time changer

Text och foto: Theo Persson, 6B, Pilbäckskolan

Fler idrottslektioner i skolan

Jag tycker att eleverna i skolan rör sig alldeles för lite. Därför tycker jag att vi ska ha mer idrott på schemat.

För det första har inte alla råd med fritidsaktiviteter som andra har, då är det bra med fler idrottslektioner för vissa som gillar att röra på sig, som inte har pengar till fritidsaktiviteter. Barn blir då ledsna och kan bli deprimerade och börja säga till sina kompisar att de har aktiviteter fast de inte har det.

För det andra har forskare sett att barn som går på fritidsaktiviteter lär sig bättre i skolan, till exempel svenska och matte.

Vissa påstår att om man får mer idrott i skolan så måste man ta bort ett annat ämne och då blir man mindre lärkunnig i det ämnet. Det stämmer inte! Vi tänker inte ta bort något ämne, utan utöka med en timme idrott om dagen!

Till sist vill jag säga: mer idrott i skolan för alla barn. Ifall vi har mer idrott i skolan så får man bättre kondition och man minskar risken för att få sjukdomar, eleverna får lättare att koncentrera sig och får lättare att lära sig. Mer idrott i skolan har bara positiva hälsoeffekter!

Rösta därför för mer idrott i skolan!

Text och foto: Ebba Åkerblom, 6B, Pilbäckskolan

Social tjänstehund i skolan

Jag är en elev på Pilbäckskolan och jag tycker att man ska börja ha sociala tjänstehundar i allmänna skolor och att de som behöver det kan gå i ett eget klassrum med en social tjänstehund.

Tänk dig att du sitter i ditt klassrum och du börjar känna dig lite orolig och nervös över en presentation, och det är det enda du kan tänka på hela dagen. En utbildad tjänstehund hade kunnat känna av det och hade kunnat lugna ned dig innan det hunnit bolla till något större som till exempel en panikattack.

Vissa är oroliga att eleverna hade utvecklat allergier mot hunden, men alla hundraser bär inte på de allergener som krävs för att utveckla en allergi. Det finns alltså hundar som inte fäller och passar därför som skolhundar, till exempel hundrasen Labradoodle som också är en väldigt populär ras för skolhundar.

En social tjänstehund hade verkligen kunnat förbättra den psykiska hälsan hos eleverna, vilket spelar en väldigt stor roll i hur elever trivs och jobbar i skolan. Men att ha en social tjänstehund i skolan är inte bara bra för den psykiska hälsan, utan också den fysiska hälsan. Att eleverna går ut med hunden på promenader kan förbättra fysisk hälsa genom att vara utomhus och röra på sig under dagen.

I ett klassrum kan en hund bidra till fokus och en god stämning. För elever som har oro och stress så kan det verkligen förbättra hur de mår i skolan och hur de känner för skolan. För elever som inte gillar skolan så mycket och har mycket frånvaro kan en hund göra skolan roligare och mer intressant för eleverna.

En social tjänstehund hade förbättrat skolmiljön och eleverna hade mått bättre och skolnärvaron hade ökat.

Text: Linnea Andersson, 6B, Pilbäckskolan

Bättre mat i skolan!

Skolmaten är väldigt viktig för att elever ska orka med skoldagen. Tyvärr är inte maten så god. Skolorna borde satsa på bättre skolmat. Eleverna presterar bättre när de har mat i sig till, exempel kött.

För det första måste kroppen ha mat i sig för att orka med skoldagarna. Så om eleverna ska orka med hela skoldagen så måste skolköket reagera. Vill man att eleverna ska prestera bättre i skolan så måste man ha bättre mat i skolmatsalen!

För det andra så är det många elever i skolan som går runt hungriga och så ska det inte vara eftersom man tappar koncentration på lektioner vilket inte är bra för betygen.

För det tredje så finns det ett matråd i skolan men vi i skolan tycker att det inte blir några förändringar och det gillar inte jag. Därför anser jag att skolan borde ta ett större ansvar för att maten utvecklas i skolmatsalen.

Skolan tänker nog att göra lite mer nyttigare mat som till exempel grönsaker och vegetariskt men alla tycker inte samma. Enligt mig tycker jag att man kan göra god mat även fast det är vegetariskt och det är något som behöver förbättras.

Till sist tycker jag att alla skolor borde hjälpa till att få bättre skolmat i skolan eftersom det hjälper väldigt mycket som elev och som lärare.

/Matkungen

Text och foto: Tage Sjöstedt, 6B, Pilbäckskolan

Längre idrott i skolan

Jag vill ha längre idrott för man hinner inte göra så mycket som man vill. 

För det första behöver man röra på sig för många sitter inne och gör ingenting under dagarna. För det andra hinner man inte så mycket på idrotten. Man hinner inte röra på sig och idrott är den roligaste lektionen. 

Det finns några som inte tycker om idrotten och vill ha mindre men vi kan inte ta bort idrotten för att en elev inte tycker om den, då får hon antingen vara med eller skippa den.

/Idrottsmannen

Text och foto: Vidar Lindberg, 6B, Pilbäckskolan

Smutsiga golv

I matsalen finns det mat, smuts, vatten på golvet. Vi måste inte kasta mat överallt så att de som jobbar i matsalen ska behöva städa.

Text och foto: Omar, 10 år

Fler mangaböcker

På skolbiblioteket finns det mangaböcker men inte tillräckligt många. Det finns böcker som inte finns i biblioteket, till exempel Conan, Blue Lock, lite Dragon Ball. Jag vill ha fler mangaböcker.

Text och bild: Omar, 10 år

Bättre mat i skolan

Maten i skolan är väldigt nödvändig och en anledning att barn slänger maten är för att det smakar eller ser äckligt ut, det borde ändras.

1. Barnen i skolan behöver mycket mat för proteiner och många andra saker som man behöver för att bli starkare.

2. För att barn ska klara prov och annat behöver de mat men maten i skolan är inte så god det gör att barnen blir mycket tröttare och att de inte klarar proven.

3. När maten i skolan inte ser god ut vill de inte äta den och om dom smakar den kommer de tycka att det är äckligt för att det ser äckligt ut.

Motargumentet är att det är väldigt konstigt och att många skolor inte har råd med bra mat. Många lärare tycker att barnen överdriver om maten.

Därför tycker jag att maten borde ändras, ja det kan kosta lite men skolan använder annars bara pengarna på annat som de inte behöver, det borde ändras. Fixa maten i skolan

Text: Max Håkansson, 6B, Pilbäckskolan

Mer och fler öppettider på Tygelsjö fritidsgård!

Jag är en kille som bor i Tygelsjö och jag vill ha mer och fler öppettider på Tygelsjö fritidsgård. Just nu så har fritidsgården bara öppet en dag i veckan på begränsad tid. Vi har inget att göra resten av dagarna i veckan. 

På fritidsgården så kan vi alla umgås, spela pingis, spela fotboll, spela spel och ha kul. Det kan vi inte göra så ofta när fritidsgården bara har öppet en dag i veckan.

För det första så mår barn bra av att släppa skärmarna och umgås och gå till fritidsgården. På fritidsgården kan man ju göra massor av saker utan att använda skärmar. När fritidsgården inte har öppet så kollar vi på våra skärmar eftersom vi inte har något annat att göra. Vi vill ju kunna gå till ett ställe där vi kan göra massa olika saker utan skärmar.

För det andra är fritidsgården en trygg plats där man kan hänga, prata eller spela spel. Eftersom fritidsgården bara har öppet en dag i veckan så kan barn som inte har det så tryggt hemma inte gå någonstans när de inte vill vara hemma. 

Fritidsgården ska ju vara ett ställe där man ska kunna komma och prata eller bara hänga och ta det lugnt. Men hur ska man kunna komma och prata när man behöver när fritidsgården bara har öppet en dag i veckan.

Många säger att vi barn bara borde gå ut och hitta på något att göra. Men vad ska vi göra när det är kallt och regnigt ute? Då ska ju fritidsgården vara där. Fritidsgården ska ju vara där när man inte har något annat att göra. Sedan så är ju personalen sjuka vissa dagar och då har fritidsgården inte öppet någon dag i veckan. Då är det ju ännu värre.

För många barn så är det träning just den dagen då fritidsgården har öppet. Då hade ju barnen som har träning kunnat komma någon annan dag, men det går ju inte eftersom fritidsgården bara har öppet en dag i veckan. Om fritidsgården hade varit öppen någon mer dag på lite andra tider så hade de barnen som har träning just den dagen kunnat komma någon annan dag.

Avslutningsvis så hade fler barn haft möjlighet att komma till Tygelsjö fritidsgård om den hade haft öppet någon mer dag på lite mer tid. Då hade färre barn suttit med skärmarna och gått till fritidsgården istället. Därför vill jag ha MER och FLER öppettider på Tygelsjö fritidsgård!

/ Fritidshjälten

Text och foto: Alexander Djokic, 6B, Pilbäckskolan

Pumptrack i Tygelsjö!

Jag är en elev i klass 6B från Pilbäckskolan och jag har bott i Tygelsjö hela mitt liv, men det finns inget att göra här. När skolan slutar eller när det är lov så har man inget och det enda man kan göra är att gå till ICA och köpa godis, och speciellt på sommaren om man inte får någon kontakt med kompisar. Jag tycker väldigt mycket om att cykla och därför vill jag ha en pumptrack-bana i Tygelsjö.

För det första ligger den närmaste pumptracken cirka 15 minuter med bil och alla har kanske inte tillgång till bil. Bussar går bara 2–3 gånger i timmen och då blir det ännu svårare att komma dit. Vuxna klagar på att vi använder skärm eller tittar på mobilen. En pumptrack skulle ta över mobilerna och uppmana andra att cykla. Att cykla med kompisar eller familj är en social aktivitet som gör att man blir glad.

För det andra så vill ju dina föräldrar att du ska vara ute och hänga eller leka med kompisar eller med familj. Det är bra för barn och ungdomar att röra på sig om det skulle finnas en pumptrack i Tygelsjö, men nu när det inte finns någon pumptrack så kommer alla sitta inne och titta på mobilen eller inte umgås.

Att bygga en pumptrack kostar mycket pengar och tid men jag och andra blir glada. Jag har bra ställen som man kan bygga banan på här i Tygelsjö

För det tredje är en pumptrack perfekt till vår by Tygelsjö. Det är enkelt att bygga den och det kostar inte mycket pengar för en kommun som Malmö stad (cirka 300 000 kronor).

Sammanfattningsvis vill jag uppmärksamma min idé om att ha en pumptrack i Tygelsjö. Det hade varit jätteroligt för både ungdomar och till och med vuxna!

/Pump man

Text och foto: Ludvig Holgersson, 6B, Pilbäckskolan

Vi behöver mer aktiviteter i Tygelsjö!

Jag är en elev från klass 6B på Pilbäckskolan och jag har bott i Tygelsjö hela mitt liv. Men det finns ett problem och det är att man inte har något att göra här. Det är ganska så många barn som bor här i byn, men de flesta är bara hemma och spelar tv-spel för att det inte finns många aktiviteter här. Vill ni att barnen ska röra sig eller sitta och spela tv-spel hemma?

För det första, om man bor i Tygelsjö som barn precis som jag så blir man ganska lätt uttråkad. Eftersom det som finns börjar bli tråkigt efter en stund med samma aktivitet om och om igen. Vi har fritidsgården men den är bara öppen på fredagar.

Jag tycker att man borde ha fler aktiviteter tillgängliga i Tygelsjö, till exempel mer öppettider och mer föremål som uppblåsbara rutschkanor.

Istället för att vi ska behöva åka bil i 10–15 minuter för att leka i två timmar ungefär, så kan man istället åka cykel i 5 minuter och vara med vännerna. Då behöver man inte betala gas för bilen eller el och du behöver inte betala för aktiviteten.

För det andra, behöver vi pengar för fler aktiviteter utomhus för att vi rör oss mer och blir mer sociala med våra vänner istället för att sitta med skärm. Dessutom kan vi behöva pengar för inomhusaktiviteter också som till exempel biljard brädspel eller något quiz. För utomhusaktiviteterna kan vi till exempel ha vattenkrig på sommaren eller fotboll. Sverige har sagt att de satsar mer på fritidsgårdar och det vill vi se hända.

Många föräldrar kan säga att man ska ta bussen men ens egna föräldrar kanske inte vill att ens barn ska åka buss, bussarna kommer bara mellan 2–3 gånger och under vintern så kan bussarna bli inställda och då blir det svårt att ta sig hem.

/The game changer

Text: Emil Karup, Pilbäckskolan

Fler bussar till växande byar!

Om fler bussar skulle gå i Tygelsjö och andra byar skulle det inte bara bidra till att alla inte tar bilen till jobbet utan även att tonåringar och barn kan ta sig runt utan att deras föräldrar behöver skjutsa dem. Tonåringar hade kunnat ta bussen och träffa vänner och äldre barn kan åka till träningar och aktiviteter.

För det första tar många vuxna bilen till jobbet vilket bidrar mycket till den kaosiga morgontrafiken. Många byar växer också och det leder till att många fler tar bilen till jobbet. I många bilar sitter det bara en person som ska till samma plats som många andra. Det leder till att det lätt blir stökigt på morgonen när alla ska till jobbet och skolan. Om istället fler bussar skulle gå genom fler byar och små samhällen finns det ett annat sätt att ta sig till jobbet och andra aktiviteter.

För det andra är det många barn och tonåringar som också skulle gynnas av fler bussar. I dagens samhälle finns det många barn och unga som vill ta sig runt till olika träningar och aktiviteter, så om en buss skulle gå genom Tygelsjö mot Klagshamn eller Lund hade fler unga kunnat ta sig runt själva. Just nu behöver man byta buss inne i Hyllie eller be sina föräldrar skjutsa runt en. Ett par extra bussar genom Tygelsjö och andra småbyar skulle hjälpa många.

För det tredje, så många tycker att Tygelsjö är en liten by, men Tygelsjö växer! Just nu byggs både Tygelsjö och andra byar ut och fler och fler människor flyttar dit. Samtidigt vill många dra ner på att åka bil för att miljöförstöringen och utsläppen ska minska. Men hur ska man göra det utan andra transportmedel? Därför anser jag att vi som bor i byar ska få fler möjligheter att ta oss runt med buss.

Sammanfattningsvis konstaterar jag att Tygelsjö behöver minst en buss till för att kunna nå fler destinationer. Att åka mer buss är bra för mycket så därför borde vi kämpa för fler bussar!

/Busskämpen

Text och foto: Ida Johansson, 6B, Pilbäckskolan

Gröna äpplen är för dyrt

Jag är en elev på Pilbäckskolan som äter mycket frukt men speciellt gröna äpplen. Detta är en favoritfrukt hos många och när det är för dyrt blir det inte lika många som köper äpplen.

För det första innehåller gröna äpplen inte lika mycket socker som till exempel röda och söta äpplen, så de är perfekta för den som vill sänka sitt sockerintag.

För det andra är det en nyttig frukt som innehåller främst mycket vatten och kolhydrater, vitaminer (C,B,A) och mineraler som kalium. Det är en väldigt god frukt så därför vill folk köpa den.

Vissa anser att de kan fräta på tänderna och att de gör ont och ilar i tänderna. De flesta äpplena är besprutade och kommer oftast från Australien. Det är också väldigt dyrt att frakta äpplen från Australien till Sverige.

De gröna äpplet har en längre hållbarhet vilket är bra när den ska fraktas hela vägen från Australien vilket kan ta ganska lång tid jämfört med röda äpplen håller gröna hela två veckor längre än de röda.

Sammanfattningsvis är gröna äpplen goda och nyttiga och är ett väldigt bra mellanmål. Genom att sänka priset kan folk välja ett mer hälsosamt alternativ.

Text och foto: Hugo Rafstedt, Pilbäckskolan

Stoppa krigen!

Oskyldiga barn och människor dör i krig och det kostar väldigt mycket pengar för samhället.

För det första så har alla människor rätt att leva. Föreställ er att ert barn ska till skolan och på vägen blir skjutet i huvudet. Tänk om det var ditt barn som blev skjutet! Skulle du kunna leva vidare? För att sådant inte ska kunna ske så är mitt förslag att vi stoppar hela vapenindustrin.

För det andra så kostar det mycket pengar, som hade kunnat gå till skola och sjukvård istället.

Visserligen behöver man krig för att stoppa en ond diktator men om det inte fanns vapen så hade det inte varit krig från början.

Tänk på vilket parti ni röstar på! Rösta på ett parti som inte vill ha krig.

Text: Hilma Frennesson, 6B, Pilbäckskolan

Politiken påverkar vårt klimat!

Politiken har alltid haft inflytande på världens tillstånd. Politiken påverkar inte bara ekonomin eller lagarna i landet men även miljön och klimatet. Klimatet har förändrats jättemycket under åren. Den globala medeltemperaturen har ökat vilket leder till negativa konsekvenser, som det ökade extremvädret, höjda havsnivåer och smältande isar.

Det har talats mycket om klimatförändringar under de senaste åren. Klimatförändringen har lett till ett ökat extremväder, höjda havsnivåer och isen som börjar smälta i Arktis och Antarktis. Det ökade koldioxidutsläppet påverkar hela planetens klimat och den naturliga växthuseffekten.

För det första, regeringen och politikerna tar beslut om tillstånd för att utvinna och använda fossila bränslen vilket bidrar till koldioxidutsläpp och global uppvärmning. Det är dåligt för vårt klimat och natur för att koldioxidutsläppen förstärker den naturliga växthuseffekten. 

Växthuseffekten är inte en fara i sig. Det är en naturlig barriär, som håller inne värmen och gaser här på jorden och gör den beboelig. Det blir först negativt när människorna förbränner fossila bränslen och gör att det finns mer koldioxid här på jorden. Därför är det viktigt att politikerna i partierna samarbetar istället för att gå emot varandra och bråka.

För det andra är klimatet en global kris. Vi är beroende av fossila bränslen när vi importerar varor med hjälp av båtar, lastbilar och flygplan. Det är exempelvis frukt och grönt eller kläder från andra länder och även när vi förflyttar oss mellan länderna släpper vi ut koldioxid. Därför är det viktigt att vara klimatmedveten. Vårt klimatmedvetande är kopplat till vad som är viktigt för oss och därför också kopplat till vem vi röstar på.

Det är inte bara politikernas ansvar att klimatet förändras. Det är även människor och företag som släpper ut olika ämnen och skadar naturen och klimatet. Klimatet är ett globalt problem som alla borde hjälpa till med. Politikerna har också makt att satsa på bättre saker, som förnybar energi istället för fossila bränslen. Dessutom, om politikerna samarbetar med andra länder så kan de komma till ett beslut om hur man kan minska utsläppen. Partiernas val och samarbete kan göra det enklare att vara klimatsmart.

Sammanfattningsvis så har vi ingen planet B. Därför måste vi alla hjälpas åt med att bevara klimatet som det var förut och att politikerna samarbetar med andra länder så att vårt klimat förbättras till det bättre.

Text och foto: Iga Karolini, 6B, Pilbäckskolan

Bry sig mer om naturen

Över tid så förändras naturen, och inte på ett bra sätt. Flera djur dör på grund av att människor slänger skräp i naturen. Människor tänker inte på att ifall vi fortsätter slänga överallt så kommer vi inte ha någon natur kvar utan att den är nedskräpad.

Brukar du till exempel inte återvinna eller slänger du skräp på gatan för att “en liten burk inte kan göra någon skillnad”? 

Flera människor slänger skräp i buskar, på marken eller bara var som helst för att kanske en liten plastpåse inte gör så mycket skillnad från att världen är täckt med skräp överallt. Fast en liten plastpåse blir snabbt till tusen små plastpåsar och man har då varit med att skräpa ner mer istället för att man hjälper till.

För få människor bryr sig om vad vi gör och tänker mer på till exempel vad de ska äta till middag eller hur mycket de har att spendera på ett shoppingcenter med några kompisar. Vi bryr oss för mycket om annat som pengar istället för vårt klimat. Vi förstör vårt område och klimat men vi bryr oss bara om pengar på grund av att vi blev uppfostrade så att pengar är den viktigaste saken i vårt liv.

Vi förstör vårt klimat så mycket utan att tänka på hur jobbigt det kommer vara att behöva fixa allt igen, att behöva plocka upp skräp och att behöva fixa en bättre framtid för våra framtida människor.

Jag och min kompis har därför hittat på “sop-pengar” då man kan få “sop-pengar” när man till exempel plockar upp skräp, slänger skräp eller pantar. Med de “sop-pengarna” man kan få så kan man lämna in dem för att få äkta pengar för till exempel mat, godis och mer.

“Sop-pengarna” är nästan som monopolpengar där man kan lämna in dem för riktiga pengar som man kan handla/shoppa för. Med den funktionen så blir man även belönad och får ett tryggare och renare klimat utan att behöva oroa sig för att till exempel en fågel eller fisk får i sig något av skräpet man kastat i havet eller på marken.

Med dina “sop-pengar” kan du till exempel få en gratis kola eller en gratis bulle medan du hjälper till att göra jorden renare utan att förstöra den mer genom att du slänger skräp vart du vill för att du “inte orkar” slänga i en papperskorg.

Text och foto: Wilma Gorton, 6B, Pilbäckskolan

Hjälp till med miljön

Jag tycker att vi måste börja ta hand om vår jord. Speciellt vi unga som oftast slänger skräp hela tiden.

Panta mera: Företagen borde göra mer som till exempel att göra så att man får mer pengar i pant även om de kostar lite mer. Vi kommer då att vilja gå tillbaka till affären för att få tillbaka våra pengar. Nu när det bara är 1 krona på de flesta burkarna så tänker oftast de unga, det är bara 1 krona och slänger den. Men om det är minst 3 kronor så tänker de flesta att 3 kronor vill jag ha.

Ta små steg i taget: Istället för att åka bil och släppa ut massa gaser så borde vi alla att åka till exempel buss för att minska gasutsläpp. Men om vi cyklar kommer inga gaser åka ut och förstöra vårt klimat.

Avslutningsvis: Med allt detta sagt så menar jag att vi alla inte ska tänka “om bara jag gör något så kommer inget att hända”. Om alla bara gör något litet så kommer det över en längre period att bli bättre på vår planet.

/ Miljöräddaren

Text och foto: Anton Strömberg, 6B, Pilbäckskolan

Miljön måste bli bättre!

Att värna om miljön är utan tvekan en av de mest angelägna frågorna i vår tid. Klimatförändringar, nedskräpning och föroreningar påverkar inte bara människor utan också djurlivet omkring oss. Därför måste vi alla hjälpas åt – det är liksom inget som kan vänta. 

I vardagen kan små insatser som att slänga skräp på rätt plats, återvinna och vara sparsam med el göra en större skillnad än man kanske tror, särskilt om många gör det.

En sak som verkligen behöver uppmärksammas är vår plastanvändning. Plast bryts ner oerhört långsamt och hamnar ofta ute i haven, där det kan ställa till med stor skada för djuren. Genom att välja tygpåsar framför plastpåsar och tänka efter när det gäller förpackningar kan vi minska plastmängden i naturen ganska mycket. Återvinning är också en väg att ge material en ny chans, istället för att bara slänga allt och skapa mer sopor.

Transportdelen kan också förbättras. Att gå, cykla eller ta bussen eller tåget i stället för bilen varje gång går faktiskt ofta att fixa – trots att det kanske känns besvärligt ibland. Mindre utsläpp betyder renare luft och en mindre påverkan på klimatet. Om fler väljer dessa mer miljövänliga sätt kan vi faktiskt få till en märkbar förändring.

Visserligen finns det de som tycker att det är krångligt eller dyrare att leva mer hållbart, och ja, ibland är det ju det. Det kan vara enklare att bara fortsätta som vanligt. Men på sikt tjänar vi verkligen på att ta hand om miljön – både ekonomiskt och för vår egen hälsa. Så varför inte börja redan nu och ta ansvar för den här planeten vi faktiskt bor på? Det är nog viktigare än man ibland tänker på.

Text: Sixten Björklund, 6B, Pilbäckskolan

Barn över 15 ska ha rösträtt!

Att barn bara ska följa med och vänta medan vuxna bestämmer vår framtid är föråldrat. Vi är inte längre passiva åskådare; vi är en generation som kräver vår rättmätiga plats i demokratin. Ge oss rösträtt nu.

För det första så stärks den demokratiska legitimiteten och rättvisan i Sverige eftersom en femtedel av befolkningen i Sverige är under 18 och det skulle motverka det sjunkande valdeltagandet, valdeltagandet har sänkts och istället skulle det höjas dramatiskt.

För det andra besitter barn och unga unika perspektiv som vuxenvärlden ofta missar. Genom skolan, sociala medier och nyhetskällor som Lilla Aktuellt är vi idag mer välinformerade än någonsin. Det skapar en enorm frustration att känna sig utelämnad när vi har en tydlig politisk vilja, men nekas rätten att uttrycka den i valurnan.

För det tredje så kommer det vara barn och unga som ärver framtiden och drabbas hårdast för dagens beslut inom politiken, främst när det gäller utbildning, ekonomi och klimatförändringar.

Medan jag förstår att vuxna har arbetat och hunnit vara med om vuxenvärlden en hel del och har mer livserfarenhet än oss ungdomar så borde vi fortfarande ha en röst och ha chans att göra skillnad.

Jag tycker att barn och unga ska ha rösträtt för rättvisa!

Text och foto: Adrine Forsberg, 6B, Pilbäckskolan

Låt ungdomar påverka sin framtid!

Sverige betraktas ofta som ett land med stark demokrati där alla röster räknas. Faktum är dock att en stor grupp unga står helt utanför, trots att politiska beslut påverkar deras vardag. Det är svårt att kalla det fullt demokratiskt. Därför anser jag att ungdomar från 16 år borde få rätt att rösta, inte i framtiden, utan nu.

För det första riskerar ungdomar att tappa förtroende för demokratin när deras röster inte räknas. Om man istället får möjlighet att påverka vårt samhälle i tidig ålder skapas en känsla av delaktighet och ansvar. Det gör att fler ungdomar känner sig inkluderade i det samhälle de redan lever i. Att införa ett sådant ansvar ger ungdomarna större självkänsla och kan hjälpa dem våga ta sig an fler uppgifter när de sedan ska kliva in i vuxenvärlden.

För det andra påverkas ungdomarna direkt av frågor som utbildnings- och klimatpolitik. Politiker tar beslut om både skolan, betyg, resurser och läroplan, alltså saker som påverkar ungdomar dagligen. Även om klimatet och miljön, vilket formar framtiden som ungdomarna ska spendera mest tid i.

Vissa anser att 16-åringar inte är mogna nog att få lov att rösta. Men de har redan klarat av att fatta viktiga beslut angående deras liv! Genom att börja gymnasiet, arbeta extra, eller ta ansvar i fritidsföreningar och klubbar visar de hur kapabla de faktiskt är. Om det kan ta sådana beslut finns det ingen anledning att utesluta dem från att påverka utformningen av framtiden.

Sammanfattningsvis finns det inget tydligt skäl som är emot att sänka åldersgränsen. Eftersom politiska beslut påverkar ungdomars vardag och framtid i hög grad, är det bara rättvist att de får vara med och forma den. Dessutom hjälper de dem att känna sig starkare och våga ta mer ansvar i framtiden. Ungdomar är vår framtid. Så varför inte tillåta dem vara en del av hur den formas? Öppna dörren, sänk åldern idag.

Text: Elisa Norin, 6B, Pilbäckskolan

Satsa på jämställdhet!

De flesta vet att det är män som styr samhället, och ska ha alla åsikter. Det vill jag ändra på! Jag vill att tjejer ska ha en chans att ha en åsikt! Att kvinnor också ska kunna styra samhället och kunna få allt de förtjänar!

Varför är normen att kvinnor är mindre värda än män? Att de får mindre betalt när de jobbar med mer slitande jobb! Eller att många män tycker att kvinnor ska vara hemma, och ta hand om familjen. Kan det inte vara lika? Eller att män blir hemma, så att kvinnor kan få jobba och bli lika framgångsrika som män.

För det första vill jag att män och killar ska lyssna och vilja förstå vad kvinnor och tjejer tycker, tänker och har för idéer. Kvinnor har kämpat många gånger för att få sina röster hörda och för att få lika rättigheter. De har protesterat mycket dels för att få rösträtt, utbildning, arbete och rättslig myndighet. Män behöver inte kämpa för att få det de vill, de bara får det. Medan kvinnor måste kämpa och kämpa tills de får det. Varför ska kvinnor göra det?

För det andra är kulturen fortfarande att kvinnor får lägre lön och mindre betalt. Det kommer från att kvinnan förr i tiden var den som var hemma och tog hand om hemmet och barnen, främst för att det fanns könsuppdelning. Kvinnan har sedan fått kämpa för rätten till att arbeta. Fast de genom åren har fått rätt att arbeta och ta samma jobb som männen, är det fortfarande kvinnor som tar mer deltidsjobb och karriäravbrott för familjen. Kvinnor är mycket mer föräldralediga än vad män är. Kvinnor är fortfarande de som mest tar hand om barnen och familjen medan männen jobbar. Det kan väl vara tvärtom!

Det verkar som att många män anser att de är bättre, smartare och starkare än kvinnor. Att de tycker att det är män som ska styra världen. Kvinnor bryr sig också om politik, vill vara med och styra landet de bor i och få vara med att påverka framtiden! Kvinnor är minst lika smarta, starka och uthålliga som män!

I Sverige så är det väldigt jämställt, men det är absolut inte så i andra länder. I många länder i Afrika, Asien och arabiska halvön så är det inte jämställt enligt sidan globalis.se/Statistikk. I Jemen till exempel får tjejer knappast gå i skolan på grund av könsdiskiminering och fattigdom och det kostar att gå i skolan. Pengar man bara vill betala för pojkar. I snitt är det 61 tjejer per 100 killar som går i skolan. Sjukvården för kvinnor är även extremt dålig i landet och mödradödligheten är stor. Kvinnorna i Jemen kämpar för att ens få arbeta. De vanligaste jobben för kvinnor är inom jordbruk, utbildning och sjukvård, och de får väldigt dåligt betalt.

Avslutningsvis så tycker jag att kvinnor har jobbat för hårt för att få rättigheter de borde ha fått från början, som rösträtt och utbildning. Eftersom de får gå samma utbildningar som män och får utföra samma arbete som män nu så borde de inte få lägre lön. Eftersom kvinnorna nu får vara en del av jobbvärlden borde även männen börjar vara mer hemma så att det blir mer likt mellan kvinnor och män både på jobb och i hemmet. Män kan faktiskt också ta hand om barn och hemmet och barn vill också kunna vara med sina pappor. Att barn får vara med sina pappor och se sina mammor arbeta gör att barn får bra förebilder.

Så ge kvinnor mer lön, låt dem vara med och bestämma och låt pappor vara mer hemma så kan samhället bli mer jämställt!

/Jämställhetskämparen 

Text och foto: Lovis Billsten, 6B, Pilbäckskolan